Finns för alltid!
Nu ska jag berätta en hemlis för er!
För en herrans massa år sedan lärde jag känna en alldeles speciell person.
Ja ni vet en sådan person som man verkligen aldrig glömmer!
Hon har satt djupa spår hos mig.
Jag minns ditt skratt den där kvällen när vi firade julafton. Förvisso en dag för tidigt men vad gjorde väl det!
Kommer du ihåg att jag cyklade hem själv och smög in utan att pappa vaknade. Några timmar senare vaknade han och undrade om jag inte skulle komma hem snart... =)
Minns du när Emelie hade tagit dina short chaps..?
-Fy tusan vad arg du var!!
Tricon som du nästan aldrig klarade av att tränsa eftersom han alltid drog upp huvudet så högt han kunde ;)
Jag minns även den dagen Stefan satte sig upp på Tippan och skulle rida ut i skogen. Han kom tyvärr inte så långt eftersom tippan helt plötsligt började backa i en väldig fart. Ditt skrik i det ögonblicket när stefan hamnar under Tippans mage.. Det glömmer jag aldrig!
Inte heller den gången när du hade trillat ner ifrån hövagnen och först absolut inte skulle åka till sjukhuset.
Jag stod i stallet och borstade Femix precis när ambulansen skulle hjälpa dig från sängen till båren.
Himmel vad du skrek!!! Femix hoppade högt i stallet det vill jag lova!
Våra kantarell runder till häst.
Eran flytt till pershult gjorde avståndet mycket längre. Men vad gör man då?
Jo vi skrev låååånga brev,
ibland blev det bara ett vykort men ibland blev det som sagt flera A4 sidor långa brev!
Du rycktes ifrån oss!
-Jävla Cancer!!!!
En viss låt som alltid finns i mina tankar samtidigt som jag tänker på dig är.
Anne
Min bästa vän
"mamma" (plastis)
Inte en dag går utan att jag tänker på dig!
